Guldflygeln

Guldflygeln-helbildPianot (pianinot) har funnits i många varianter från mycket höga till små, låga. Eftersom stommens höjd i princip motsvarar stränglängden plus stämstock, anger vi instrumentets höjd utan lock och hjul för att indikera modellen på de pianon vi har. 1843 flyttade han så till Göteborg, där han den 1 december detta år undertecknade sin skrivelse att få öppna eget. Produktion och anställda växte snabbt, och runt 1860 hade man mekaniserat fabriken. Det var långt före övriga pianofabriker i Sverige.  Malmsjö är känt för sina kvalitativt högtstående och klangsköna instrument. Fabriken premierades med otaliga utmärkelser vid och konst- och industriutställningar och var klart i nivå med de bästa utländska.

Guldflygeln-2-David_3Utan tvekan är denna praktflygel från Malmsjö med serienumret 8800 (1908) en av de vackraste i sitt slag, som gjorts i Sverige. Med stommen i mahogny är den översållad med geometriskt formade intarsiaarbeten i mässing och olikfärgade träslag, vilket ger flygeln ett stramt men ändå behagfullt och förfinat intryck. Det cembaloliknande understället upphäver mycket av instrumentets tyngdverkan och bidrar till en förnimmelse av svävande elegans. Flygelns dekorationer uppvisar stilistisk och hantverksmässig släktskap med jugendmöblerna i salongen i Mössebergs Kurort (Vintersanatoriet) i Falköping, som är ritade av arkitekten Axel Lindegren (1860-1933) och utförda av Bröderna Eriksson i Taserud (Arvika). Sannolikt har vi också här männen bakom Guldflygelns yttre, särskilt som Axel Lindegren vid denna tid ritat mer för Malmsjö, ett piano med besläktad dekor i geo-metriska mönster som utställdes vid Konstindustri-utställningen i Stockholm 1909.

Guldflygeln-5-DavidGuldflygeln-4-DavidGuldflygeln kan ursprungligen ha varit beställd för Mössebergs Kurort men inte blivit klar i tid till invigningen i november 1907. I Vintersanatoriets salong står nu en svart konsertflygel från Grotrian, som bryter av stilistiskt mot arvikamöblerna. Instrumentet skulle ha varit med på Konst– och Industriutställningen i S:t Petersburg 1908 men kom aldrig iväg. Däremot var den nog med på Konstindustriutställningen i Stockholm 1909, för enligt utställningskatalogen visades där en ”salongsflygel i mahogny med inläggningar af mässing och olika träslag, komp. af Axel Lindegren, utf. och utst. af J.G. Malmsjös pianofabrik, Göteborg”. Flygeln stod sedan i Malmsjös försäljningslokal vid Avenyn, där den köptes 1912 av direktören vid Göteborgs Handelsbank Claes Andersson, vars dotter Margareta Orrenius (1915-2006) berättat vad hon visste om flygeln fram till ca 1970, då den lämnade den närmaste familjen. Flygeln ingår nu Klaverens Hus samlingar (KH 380).

Märkligt nog finns ytterligare en flygel av Malmsjö med serienumret 8800. Det är en svart konsertflygel (D-flygel), som även den finns i Klaverens Hus (KH 207).