Östlind & Almquist, Arvika, salongsorgel serienr 1287 (ca 1895), KH 390 (2007)

Denna praktorgel, utsökt välarbetad med sina dubbla, facettslipade spegelglas, skall enligt uppgift ha tillhört ”fabrikörens dotter Ida” – troligen Östlinds äldsta dotter Malvina (Ina) – och länge ha funnits i hennes ägo, vilket kan vara en del av förklaringen till att orgeln nästan är som fabriksny. Man har ändrat storleken på de medaljer, som var tidens sätt att betona kvalitet i tillverkningen, vilket tyder på att instrumentet funnits i fabriken några år och varit dess utställningsorgel. Modellen hade man också på brevpappret, då man 1896 anmälde sig till Stockholmsutställningen 1897, och beskrivs som orgel ”med de mest fullkomliga resurser som kan åstadkommas i harmonium”.clip_image002-3

Instrumentet finns i företagets katalog från 1896 och kallas där ”salongsorgel”. Den gjordes i ”äkta valnöt eller imiterad ebenholz” och hade ”10 stämmor, 5 oktaver, 13 register inklusive s.k. ’pedalbas’, en självspelande pedalstämma, som ”blott angifver lägsta tonen i alla ackord”.