Liv och arbete i fabrikerna

Interiör av en instrumentmakarverkstad ca 1840. Här ser man verktyg, strängtråd och instrument upphängda på väggarna. Flaskor för lacker och polityrer och limpannor står på bänken nedanför. Mannen i mitten är kanske mäster själv, som är i färd med att stämma en flygel. (Ur Ny orbis pictus, eller den synliga verlden i bilder 2. Stockholm 1840)

Interiör av en instrumentmakarverkstad ca 1840. Här ser man verktyg, strängtråd och instrument upphängda på väggarna. Flaskor för lacker och polityrer och limpannor står på bänken nedanför. Mannen i mitten är kanske mäster själv, som är i färd med att stämma en flygel. (Ur Ny orbis pictus, eller den synliga verlden i bilder 2. Stockholm 1840)

Denna sida ägnas praktiska aspekter av vår en gång så blomstrande piano- och orgelindustri. Hur utvecklades branschen i stort? Kan man se ett mönster för nyetableringar eller konkurser, så att fabrikerna var beroende av allmänna konjunktursvängningar? Var fanns höjdpunkter och svackor i produktionen? Vilka krav ställde man på de orter där man etablerade sig? Varifrån tog man materiel och halvfabrikat? Frågorna är många, men med någon forskningsmöda går de att besvara.

Värre är det om vi vill veta hur det gick till när man byggde instrumenten moment för moment och vad som krävdes av arbetarna. I stort sett vet vi hur man gör, för utomlands finns fabriker kvar, och där lever yrket ännu. Men här där vi har gjort kvalitativt högtstående instrument med egna klangkvaliteter? Hur gjorde Malmsjö för att få fram sin sköna ton? Det är i allra sista minuten att hitta dem av våra arbetare som alltjämt är i livet och ännu kan berätta. Gamla fotografier från fabrikerna är underbara dokument, men de måste förklaras. Vilka är det på bilderna, vad hette de, vad gör de, och vid vilket tillfälle togs fotografierna? Det är bara människor som var med som kan svara på frågor av denna art.

Två bildspel om liv och arbete i pianofabrikerna och i orgelverkstäderna ger en uppfattning om den värld, där instrumenten tillkom. De kan alltid kompletteras med annan relevant information, t.ex. om verktyg såsom stämredskap eller olika modeller av instrument. Men vi skall inte gömma att vi haft en stark klavertradition långt innan pianoverkstäderna från 1800-talets början spred sig som en löpeld över landet. Därför finns på denna sida också plats för äldre hantverksmetoder och förindustriell produktion, som kontinuerligt utvecklade sig mot industriell produktion.