Klaverens Hus – centrum för svensk klaverkultur – bildades 1998 för att bevara minnena av en betydande svensk industri med fabriker för tillverkning av pianon och flyglar, orgelharmonier (tramporglar) och självspelande instrument (musikmaskiner) med fokus från ca 1850 till 1987, då de tre sista fabrikerna stängde. Då Musik- och Teatermuseet uppgått i Scenkonstmuseet och därvid fått annan inriktning för sina verksamheter, känner Klaverens Hus ett nationellt ansvar för hela vår äldre klaverhistoria.
Föreningen Klaverens Hus är en allmännyttig, ideell förening som är rikstäckande och alltsedan grundandet drivits på ideell basis. Föreningen är en självständig, demokratiskt uppbyggd organisation (styrelse, arbetsgrupper och enskildas insatser) som är öppen för alla som betalar sin medlemsavgift.
Klaverens Hus har till uppgift att ur ett helhetsperspektiv bevara, forska, sprida kunskap om och berika vår klaverkultur – instrumenthantverk och fabrikation, klaverets utveckling och dess funktioner i samhällslivet under olika epoker. Dess verksamheter är en nationell angelägenhet på flera plan – musik och musikliv, kulturarv och industrihistoria – med internationell räckvidd och betydelse.
Målet är att dokumentera vår klaverkultur genom tiderna och att skapa en klingande klaverhistoria. Föreningen verkar för sitt ändamål genom att arbeta utifrån tre aspekter av kulturarvsvård, vilka alla genomsyras av forskning:
Bevara och vårda
– bygga upp en representativ samling av svenska klaver (pianon, flyglar, harmonier, självspelande instrument) jämte tidigare klavertyper;
– bygga upp arkiv- och forskningsbibliotek om klaverinstrument och industrihistoria
Utforska och dokumentera
– forska och sprida kunskap om framför allt svenska klaver;
– ge ut publikationer, bl.a. tidskriften Klaver, och dokumentationsinspelningar;
– delta i internationella forskningsprojekt om klaverinstrument och industrihistoria.
Levandegöra
– skapa en vacker och instruktiv utställning av klaverinstrument tillverkade i Sverige eller av svenska instrumentmakare i utlandet;
– tillhandahålla en samling spelbara restaurerade historiska klaver för vårt musikliv som speglar musikens utveckling genom instrumenten;
– levandegöra vårt rika kulturarv inom klavertillverkning och klavermusik genom
- festivaler och konserter med tidstroget valda klaver;
- föredrag och berättarstunder som belyser klaver ur alla aspekter;
- kurser om att spela och vårda historiska instrument.
Klaverens Hus samlingar och verksamheter är unika i Europa och sällsynta i övriga världen. Föreningen har kontaktnät av forskare, musiker och museer världen över.
Bland dem som gästat våra konserter märks Hans Leygraf, Lucia Negro, Lars Roos, Stefan Bojsten, Niklas Sivelöv, Mats Persson och Kristine Scholz (samtliga piano), Susanne Rydén (sång) och Mark Tatlow (fortepiano), Mayumi Kamata (klavikord), Gunnar Idenstam (orgel), Björn Gäfvert (cembalo och fortepiano) och Nils-Erik Sparf (violin).
Klaverens Hus förvaltar de nationella huvudsamlingarna av industriminnen med bl.a. diplom och medaljer som tilldelats fabriker vid konst-, industri- och lantbruksutställningar, där kor, grisar och höns trängdes med bl.a. tramporglar. Här finns kataloger från fabrikerna, en unik samling konstruktionsritningar till pianon och orglar, trämodeller till gjutjärnsramar och verktyg, maskiner, materiel och fotografier i mängd, så att en full fabriksmiljö kan rekonstrueras.
Hemsidan har information om svenska klaver, bl.a. listor över byggare från det utgående 1700-talet till 1900-talets slut. Genom mejl och telefonsamtal vet vi att sidan används av personer som vill veta mer om instrument man har, söka information om fabriker och arbetare (släktforskning) eller är allmänt nyfikna.