Fakta om klaver

Varför samla på klaver?
Under 1900-talet förändrades våra musikvanor genom massmedias genombrott och tillkomsten av elektroniska instrument och datorer. När ”stora pianodöden” svepte över västvärlden, slogs alla våra piano- och orgelfabriker ut 1953-1987. Ingen observerade vad som höll på att hända. Musikmuseet var ointresserat trots påstötningar och vidtog inga åtgärder för att säkra detta kulturarv. Skolor, institutioner och privatpersoner har kört lassvis av värdefulla historiska och goda, fullt brukbara moderna instrument på soptippen. Många har även exporterats till Europa. Sverige dräneras alltjämt på ett kulturarv.

Klaver som kulturarv
Med sina många sällsynta och unika instrument och de nationella huvudsamlingarna av industriminnen efter våra piano- och orgelfabriker representerar KH:s samlingar en viktig del av svensk klaverhistoria, som inte täcks av konventionella museer. KH lägger särskild vikt vid att säkra praktinstrument och patenterade eller udda konstruktioner. Vi uppmärksammar konsthantverk/design, konstruktion och klang som lika viktiga storheter. Klaver och föremål representerar både ett materiellt och ett immateriellt kulturarv. Båda aspekterna är lika viktiga och inbjuder till forskning och konferenser, där KH har sin plats i det internationella arbetet.

Klaverens samhällsnytta
Samlingarna är bra för besöksnäringen i Gävle och övriga länet. Besökarna kommer ofta långväga ifrån. Pedagogisk verksamhet i samarbete med skolor är väsentlig.

KH drar till sig musiker och forskare från hela världen. Samlingarna är en kunskapsbank för pianister, organister och kammarmusiker, som är viktig även för musiklivet i Gävleborg. Den insikten kommer mer och mer att man måste välja klaver efter tid, tonsättare och instrumentens spelegenskaper, om man vill göra musiken rättvisa och identifiera en ”originalklang”. KH är den enda institution i Sverige, som är en klingande resurs för forskare och musiker. Museer restaurerar inte sina instrument, medan valda klaver i KH får klinga i konserter och dokumentationsinspelningar.

Samlingarna är uppslagsverk och läroböcker för instrumenttekniker, som behöver informera sig om mekanik och konstruktioner. Gävleborgs län haft betydande resurser av skog/trä och metaller/järn (sågverk och bruk), som tillhört piano- och orgelindustrins infrastruktur, och är ur dessa aspekter en naturlig bas för forskning. Det är en del av vår allmänna industrihistoria och som sådant värdefullt för teknikhistoriker nationellt och internationellt. Viktigt är att utarbeta beskrivande kataloger över samlingarna för publicering på KH:s hemsida. Vi ger även ut konventionella publikationer.

Kan man gallra i samlingarna?
Det går att gallra i våra samlingar, och det görs också. Att samla är en kunskapsuppbyggande process över tid. Synen på modeller och konstruktioner förändras i takt med att vår kunskap breddas och fördjupas. Genom kontroller av samlingarnas status mot de erfarenheter man gör i forskning och insamling, kan man bedöma om vissa instrument är gallringsbara. Omvänt ser man, om viktiga klaver och instrumenttyper fattas i samlingarna. Den processen kallar vi att ”förädla samlingarna”.